Elinder och Karadja får anslag från Riksbankens jubileumsfond

2019-10-23

Mikael Elinder och Mounir Karadja får 7 631 000 respektive 4 967 000 från Riksbankens jubileumsfond för sina forskningsprojekt. Mikael Elinder skall undersöka altruism, arv och givande till välgörenhet medan Mounir Karadjas forskning handlar om social mobilitet och tillväxt i Stockholm sedan industriella revolutionen.   

Mikael Elinder

Människor agerar ofta prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Men när är prosociala beteenden motiverade av egenintresse och när motiveras de av altruism?

Mikael Elinder skall tillsammans med Oscar Erixson och Per Engström, testa hypoteser relaterade till altruism genom att använda populationsdata över givande i livet och genom arv.

- Jag hoppas att studierna skall förbättra förståelsen av i vilken utsträckning genetik, sociala normer, rykte, ekonomiska incitament, utbildning och hälsa förklarar prosocialt beteende som t.ex. givande till välgörenhetsorganisationer, säger Mikael Elinder.


Mounir Karadja

Hur mycket påverkas våra möjligheter i livet av vilket kvarter vi växer upp i? Kan sådana effekter av uppväxtmiljöer fortplantas över flera generationer? Är det möjligt att genom politiska ingrepp förändra stadsmiljön för att förbättra barns utfall i vuxen ålder?

Mounir Karadja utvecklar tillsammans med Erik Prawitz och Thor Berger från Institutet för Näringslivsforskning (IFN) en unik databas över alla Stockholms invånare (1878-1926) och de kvarter där de växte upp. Databasen kan användas för att studera utvecklingen av individers ekonomiska möjligheter, ojämlikhet och segregation under Stockholms omvandling till en modern metropol. Karadja vill studera effekterna av inflyttning till Stockholm samt hur individers ekonomiska och sociala utfall formats av de kvarter i Stockholm där de växte upp. För att identifiera kausala samband mellan uppväxtmiljö och utfall senare i livet utnyttjas naturliga experiment som fångar både inflyttningar till staden och familjers flyttningar mellan kvarter. Karadja studerar även hur en rad politiska insatser omformade Stockholm och hur stadens investeringar i utbildning, hälsoinfrastruktur, och transportsystem påverkade bostadsområden och individerna som växte upp där.

-Våra unika data gör det möjligt att studera hur urbana uppväxtmiljöer formar ekonomiska och sociala utfall över flera generationer, samt belyser det historiska ursprunget för rumsliga skillnader i Stockholm idag, säger Mounir Karadja.

Läs om projekten på Riksbankens jubileumsfonds hemsida